Bäckebo Sockens Hembygdsförening

Hembygdstugan i Bäckebo

Bäckebo socknens Hembygdsförening bildades 1938. Från början var verksamheten tidvis blygsam, men genom åren har en aktivt verksam förening utvecklats.
Vårt mål har varit och är att värna om vår kultur, och tillsammans med andra föreningar stärka hembygdskänslan i vår bygd.

Vår Hembygdsgård finns vid Bygdevägen centralt belägen i Bäckebo kyrkby. Där finns en liten stuga från slutet av 1800-talet med uthus och vävstuga. Ett timrat 2-våningshus från 1700-talet med bruksföremål och skolinventarier. En skomakarverkstad med verktyg och ett utedass modell äldre omgivet av gärdesgård.

Hembygdsföreningen äger vidare ett tröskverkshus med bl a tröskverk i Torskemåla, en ryggåsstuga Heddastugan i  Rugstorp, Brandstationen i Bäckebo samt underhåller Backstugan i Stenaråsen, en fångstgrop i Luvehult och gamla Bäckebo bro i Binnaretorp.
Gammal bebyggelse har inventerats, torp och gårdar har befolkats.
Tord Theander, tel: 0481-540 00 kan ge närmare upplysningar om detta.
Sevärdheter med karta finns längre ner på sidan.

En sockenkrönika har utgivits varje år och finns i årgångar från 1984 för försäljning, en del äldre årgångar finns ännu i lager. Även vykort med Bäckebomotiv finns att köpa.

Midsommarafton och Bäckebodagen firas vid Hembygdsgården som även öppnas andra tider enligt  överenskommelse.

Medlemsavgiften för år 2017: 60 kr och 80 kr för familj.
Medlemsantalet är omkring 350 och allt arbete för föreningen sker ideellt.
Bäckebo-Krönikan kan erhållas genom insättning av 70 kr + 30 kr i exp.avgift på vårt Bankgiro 5948-7710.
En del äldre årgångar finns ännu i lager.

Känn Dig alltid välkommen till vår hembygd i Bäckebo

Hembygdsstugan i Bäckebo Bäckebo bro
Backstugan i Stenaråsen Heddastugan i Rugstorp
Foton: Olof Tillmo

Styrelsen 2017

Ordförande:

Tord Theander
Vice Ordförande: Liebert Gustavsson
Kassör: Waine Danielsson
Sekreterare: Christer Jonsson
Ledamot: Ingvar Hildingsson
Ledamot: Ejvor Eriksson
Ledamot: Johan Karlsson
Suppleant: Gun Söderberg
Suppleant: Stig Erixson
Suppleant: Hans Jonsson
Suppleant: Tommy Bengtsson

Program för 2017

     

25 mar

  Kl.14.00 Årsmöte i Bäckebo Församlingshem

22 apr

  Kl.09.00 Städning vid Hembygdsstugan

6 maj

  Kl.07.00 Gökotta vid Alebo ängar (vägen mellan Stödstorp-Alebo
22 jun   Kl.18.00 Klär vi midsommarstången vid Hembygdsstugan
Välkomna med blommor och barn
23 jun   Kl.14.00 Midsommarfirande vid Hembygdsstugan
24 jun   Friluftsgudstjänst vid Hembygdsstugan, se tid i Kyrknytt
12 jul   Kl.18.30 Träff vid Heddastugan i Rugstorp
27 aug   Hembygdsdag i Bäckebo
Kl. 11.00 Bäckebo kyrka högmässa
Kl. 12.30 Hembygdsdag i Bäckebo Bygdegård

30 sep

  Bäckebo marknad
Hembygdsutställning i Bäckebo G:a Brandstation

Se vidare affischering.

Torp och boplatsinventering

Bäckebo sockens hembygdsförenings torp och boplatsinventering finner ni på följande länk. Föreningen har digitaliserat det stora arkiv av boplatsinventering i socken som tidigare har genomförts. Ett gediget arbete har lagts ned som nu är tillgängligt för alla!

BOKEN SMÅLAND

Bäckebo Socken Hembygdsförening har i samarbete med författaren/fotografen Anders Johansson sammanställt ett material av bilder och artiklar till en bok på 96 sidor. Där vill vi skildra hur livet var att leva under mycket speciella förhållande i våra skogstrakter för inte så länge sedan. Då talar vi om början på 1930-talet och fram till sextiotalet.

Vi är glada över att kunna visa vilka naturskatter det finns i Bäckebo sockens norra delar, bl.a. områdena kring sjön Allgunnen och Grytsjöns naturreservat.
Grytsjön är känt för sin Vitryggade hackspett och de talrika arterna av fjärilar. Boken har ett stor antal vackra naturbilder som vi hoppas skall ge inspiration till läsaren att själv besöka och uppleva dessa natursköna trakter. Där det finns även möjlighet till aktiviteter som bär och svampplockning, man kan även utöva sportfiske i området.

För omvärlden är Bäckebo kanske mest känt för sin marknad med anor från 1700-talet och för den V2-raket, ”Bäckebobomben”, som 13 juni 1944 exploderade på hög höjd vid byn Gräsdal utanför Bäckebo. Traktens lokala celebritet är annars vargskytten, ”Varg-Kalle” som sköt Smålands sista varg på 1800-talet. Han har också fått ett minnesmärke, ”Vargstenen”, på Näversjö ägor där skotten föll.

I flera böcker har Anders Johansson i ord och bild skildrat traktens natur och minnen. Han återkommer nu i samarbete med Bäckebo hembygdsförening med en bok där han berättar om möten med skogarna och sjöarna. Han porträtterar den ensamma lärarinnan i skogen, en distriktssköterska och ett kommunalråd. Boken är en hyllning till ett ”vildmarksrike”, som trots att det är bara några mils avstånd från Nybro och Kalmar är ganska okänt Det är en trakt där det verkliga Småland börjar, ett stycke bortom Södra Möres jordbruksbygd.

Boken tillägnas Georg Gustavsson


Syster Edna Högström visar gamla bilder för intresserade
i samband med bokpresentationen i Bäckebo Bygdegård.


Hembygdsföreningen säljer boken för 150 kronor
Vi hoppas att Du är intresserad att köpa boken.

 
Kontakta föreningens ordf. Tord Theander
Tel: 0481-540 00 alt. 070-554 00 76. E-post: tord.theander@hotmail.com

Sevärdheter i Bäckebo
Enligt ortnamnsforskare betyder Bäckebo "bodarna vid bäcken"

I Hembygdsföreningens arkiv finns mycket att ta del av för den som är intresserad. I våra krönikor finns beskrivningar om socknen och många sevärdheter som kan besökas.
Bäckebo har anor från forntiden. En sägen berättar att en kvinna kom gående med en säck sand på ryggen. Sanden rann ut ur ett hål i säcken och bildade Bäckebo-åsen.

Georg Gustafsson har dokumenterat delar av socknens bebyggelse och forskat kring några av de människor som befolkat gårdar och torp.
Kartlagt soldat- och båtmanstorp i Bäckebo och letat reda på kyrkvägar. Hembygdsföreningen har satt upp diverse skyltar.
I Erik Josefssons forskning finns beskrivningar av socknen från istiden.
Kontakta gärna någon i Hembygdsföreningen, vi hjälper till om vi kan.


Klicka här för att se större karta, öppnas i nytt fönster!

Sevärt i Bäckebo:
(Numrering enligt kartan)
 
1. BÄCKEBO KYRKA. Grundstenen till Bäckebo kyrka lades den 15 september 1842 och i slutet av 1844 var arbetet så gott som fullbordat men invigningen förrättades inte förrän den 1 augusti 1847. Dess mesta kända inventarium är läktarorgeln som byggdes 1848 av den berömde orgelbyggaren Johannes Magnusson i Nässja. På den norra långväggen hänger tavlan "Den första nattvarden" som var altartavla i den tidigare kyrkan i Bäckebo. Kororgeln vid södra långväggen är byggd av J. Künkels orgelverkstad AB, Lund 1981. Altartavlan i koret är målad av fanjunkaren och ritläraren G. Lindblom, Kalmar 1844.
3. HEMBYGDSGÅRDEN. Ägs av Hembygdsföreningen.
4. HEDDASTUGAN I RUGSTORP. Liten ryggåsstuga från förra hälften av 1800-talet. Ägs av Hembygdsföreningen.
5. BACKSTUGAN VID STENARÅSEN. Restaurerad av Hembygdsföreningen.
6. MILSTENEN VID LUVEHULT. Enda kvarvarande milstenen i Bäckebo socknen.
7. VARGGROPEN I LUVEHULT. Restaurerad av Hembygdsföreningen.
8. TEGELBRUKET VID ÅRHULTEMÅLA. På Snärjebäckens södra sida syns resterna av Bäckebo sockens enda lertegelbruk.
9. BALEBO HÄLSOKÄLLA. Vid Århultemåla, 50 m från Snärjebäcken.
10. BRUNKÄRRET VID SKÅNINGSMÅLA. Här finns slagghögar från medeltida järnhantering.
11. PINKARE-JANS STEN. På 1600-talet boställe för den fredlöse stortjuven "Pingar-Jan" (pinkare=förtennare).
12. BÄCKEBO BRO. Stenbro vid Binnaretorp från mitten av 1700-talet.
13. KRUMSHALL. Här möts tre härade och tre socknar. Kumlet restaurerades 1984.
14. ULLEFORS. Ute i Alsterån vid Ullefors ligger en liten ö som är naturreservat.
15. VARGSTENEN. Vid vägen Rugstorp -Ålem. Minne av sista vargjakten i Småland 1868.
16. BÖNEMÅLA GÅRD. Mangårdsbyggnad å Bönemåla 1:2 omkr 1800 är den äldsta bevarade byggnaden i Bäckebo socken.
19. BRUDTALLARNA I BUXRYD. Två mycket gamla furor som är fridlysta
20. BACKSTUGAN VID ESKILSHULT. Rester av gammal backstuga. Ej restaurerad.
21. KORSHÄLLARNA I SKEDSBYGD. Dessa släta hällar var dansplats för ungdomen i början av seklet.
22. RUGSTORPS STEN. Sägenomspunnet flyttblock vid Rugstorps vägskäl. Förr mötes- och samlingsplats.
23. MJÖSINGSMÅLA KVARNBYGGE. Rester av vattendriven kvarn och torp i urskog vid Alsterån.
24. V-2 BOMBENS nedslagsplats i Gräsdal 1944.

Raketarkeologi – minnen av ”Bäckebobomben”
(Artikeln hämtad ur Bäckebo Sockenkrönika 2004)

Mats Burström, Södertörns högskola
Anders Gustafsson, Riksantikvarieämbetet
& Håkan Karlsson, Göteborgs universitet



Under några klara höstdagar 2004 genomförde vi i samarbete med Bäckebo Hembygdsförening en arkeologisk efterundersökning på den plats där en tysk V2-raket störtade den 13 juni 1944. Raketen exploderade på hög höjd och delar spreds ur över ett stort område. I skogen nordöst om Gräsdal bildades en krater som var ett par meter djup och omkring fem meter i diameter. Med åren har gropen minskat något i storlek, men den utgör ännu en väl synlig och tydlig påminnelse om vad som en gång hände.

Men vilka andra spår, utöver gropen, har den så kallade Bäckebo-bomben lämnat efter sig? Vilka minnen finns kvar idag, i form av berättelser eller bevarade delar av raketen?

Som arkeologer är vi särskilt intresserade av hur människor och ting förhåller sig till varandra. Ting tycks ha en förunderlig förmåga att locka fram minnen som man annars inte skulle komma ihåg. Det är samma slags fenomen som den franske författaren Marcel Proust beskrev i sin romansvit På spaning efter den tid som flytt. När huvudpersonen som vuxen droppar en madeleinekaka i en kopp lindblomste och känner smaken förflyttas han plötsligt tillbaka till sin barndom. Vi försöker i vår forskning ta reda på mer om hur fysiska objekt kan locka fram minnen och berättelser. ”Bäckebobomben” är i detta sammanhang av stort intresse. Vad minns människor av vad som hände den där sommardagen för 60 år sedan och vad har de hört för historier? Vad berättas om de raketdelar som finns i privat ägo? Kan nyfunna raketdelar locka fram nya minnen?

Militären genomförde 1944 en noggrann avsökning av området där raketen störtade. Personer som var med och sökte den gången minns hur de kröp på alla fyra på marken och letade. Den myggrika och ställvis oländiga terrängen gjorde sökandet till en plåga. Innan området spärrades av hade många delar av raketen plockats upp av nyfikna och tagits med hem som souvenirer. Myndigheterna gjorde stora ansträngningar för att få tag på dessa delar, men en hel del blev av allt att döma kvar ute i stugorna. Ibland användes de till att göra nya saker. Enligt uppgift förvandlades till exempel upphittad mässingstråd till gäddsnaror och någon sägs ha tillverkat ett cigarettfodral av tunn aluminiumplåt.

Totalt samlade myndigheterna in 2010 kilo raketdelar. Men raketen vägde, utan bränsle och sprängladdning, ca tre ton. Alltså saknas nära ett ton av raketen. Vart tog de vägen? En del av de raketdelar som tillvaratogs av nyfikna finns förmodligen ännu kvar i privat ägo. En del ligger kanske i bokhyllor eller på spiselkransar, andra kan ha kastats; för den som inte vet var delarna kommer ifrån se de onekligen ut som vilken metallskrot som helst. Andra delar kan ha hittats många år efter att raketen störtade och då fanns det inte längre någon som var intresserad av att ta hand om den. Och kanske ligger delar av raketen ännu kvar ute i markerna?

För att undersöka om det finns några rester av ”Bäckebobomben” kvar ute i terrängen genomförde vi i samarbete med Bäckebo hembygdsförening den 1 – 3 oktober 2004 en avsökning med metalldetektor. Vi hade först inhämtat nödvändiga tillstånd från länsstyrelsen och berörda markägare. I samband med Bäckebodagen den 29 augusti informerade vi om den planerade undersökningen och inbjöd intresserade att delta. Under hösten satte vi även upp affischer med information i Bäckebo samhälle.


Anders Gustavsson instruerar Bengt Johansson i
handhavandet av metalldetektorn.
Foto: Håkan Karlsson

Före metalldetektoravsökningen rådde det delade meningar om huruvida det efter 60 år skulle finnas någonting kvar att hitta. Undersökningen gav dock ett bra resultat och totalt upphittades 37 metalldelar. Av dessa bedömer vi att 36 härrör från raketen. 24 av dessa är av järn. 11 av aluminium och 1 består av både järn och aluminium.


Del 1 av hoppressat aluminiumrör från raketen.
Foto: Håkan Karlsson


Bertil Lembke intervjuas av Emma Arenius från Barometern.
Foto: Håkan Karlsson

De tillvaratagna raketdelarna är av mycket varierande storlek. Det minsta aluminiumfragmentet väger mindre än 1 gram medan den största järndelen väger närmare 2 kilo. Flera av de upphittade delarna är tydliga rester av raketkonstruktionen, bland annat i form av hoppressade rördelar.
Metalldetektorerna gav i flera fall utslag för vad som närmast såg ut som ljust metallpulver. Förmodligen rör det sig om kraftigt upplösta aluminiumfragment. När vårt analysarbete är färdigt kommer de upphittade raketdelarna att tillföras hembygdsföreningens samlingar.

Sökande efter raketdelar väckte medialt intresse och gav upphov till artiklar i Barometern och Östran samt ett reportage i TV4:s lokala nyhetssändning. Arbetet med att undersöka vad som finns kvar av ”Bäckebobomben” i form av minnen, berättelser, foton och raketdelar fortsätter. Vi planerar att under 2005 intervjua personer som har raketdelar att visa upp eller minnen och berättelser som på något sätt berör ”bomben”. Vi är mycket tacksamma för alla tips!
Kontaktadressen finns nedan. Tips kan även lämnas till Lena Arén vid Kulturmacken (tel: 0481-541 14) eller till Tord Theander i hembygdsföreningen (tel: 0481-540 00) som skickar den vidare. Resultatet av våra efterforskningar är tänkt att resultera i vetenskapliga artiklar och en populärvetenskaplig bok.

Tack!
Vi vill tacka alla dem som på olika sätt varit behjälpliga i vårt hittillsvarande arbete med ”Bäckebobomben”.
Ett särskilt tack till Lena Arén, Bengt Johansson, Bertil och Kajsa Lembke, samt Tord Theander som deltog i metalldetektoravsökningen och gjorde många fynd. Tack också till de markägare som gav oss tillstånd att söka efter raketdelar på deras ägor.

Kontaktadresser:
Mats Burström, Institutionen för sociologi, idéhistoria, samtidshistoria och arkeologi, Södertörns högskola,
141 89 Huddinge, tel: 08-608 4387, e-post: mats.burstrom@sh.se
Anders Gustafsson, Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholm, tel: 0707-878093,
e-post: anders.gustafsson@raa.se
Håkan Karlsson, Institutionen för arkelogi, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg, tel: 031-773 5256,
e-post: hakan.karlsson@archaeology.gu.se

Bäckebo sockens hembygdsförenings torp och boplatsinventering

Vill du länka till vår hemsida så är adressen
www.backebo.nu/hembygd

 

Antal besökare till hemsidan: 

Copyright © 2005 - 2017 Uppdaterad: 2017-07-05